Summa sidvisningar

söndag 6 december 2015

Alltid på en söndag

Nattfrid och oro

ALLT är stilla.
Granskogen sover.
Månen sover på vattnet.
Då en knappt förnimbar rysning,
ett andetag.
Allt stilla igen.
Allt i ro igen.
Månen slätar ut sina rynkor.

Var det livet som suckade i sömnen,
vände sig livet i sömnen?

(Stig Johansson, ur Den kapsejsade himlen)

-----

Det är bättre att prisas av några få kloka personer än att hånas av många dumma.

-----

När förnuftet är klent, så talar den bäst som tiger bäst.

-----

Det anstår oss att utan fruktan mista livet, ty bättre vore det att dö en enda gång än dö hundratusen gånger varje dag.

-----

Det är sämre att syssla med det betydelselösa än att göra ingenting.

-----

Om du är ensam när du är ensam, då är du i dåligt sällskap.

-----

Världen har utvecklats på ett sådant sätt att vi blivit bundna till materiella ting mer än någonsin tidigare.

-----

Det finns inga exempel på militär intervention med lyckligt slut.

-----

Livet har en tendens att bli mekaniskt om fokus ligger på att tjäna pengar.

-----


Demokrati utan yttrandefrihet är ingen demokrati.

-----

Höj dina ord, inte rösten. Det är i regn som blommorna växer, inte åska.

-----

Öppna munnen bara om det du har att säga är vackrare än tystnaden.

-----

Vad är sinnet? Ljudet av vindens sus i tallen på en målning.

-----

Det är viktigt att vi inser hur mycket tid vi tillbringar med att stirra på skärmar. Gå ut och lev ditt liv i stället!

-----

Vi tvingas att tillfälligt anpassa oss efter verkligheten. (Åsa Romson)

-----

Djupt ur den blånande sorgens källa

Djupt ur den blånande sorgens källa,
skådande där i vishetens offrade ögon,
drack jag ord till min sång.
Djupt ur den outsinliga törstens källa,
liknande himmelens klara, nattliga hav,
djupast på bottnen, fjättrad
i livets stelnade lava,
fann jag, drunknande, hoppet.

Ett har jag lärt mig att känna:
Endast den drunknande längtar att andas,
endast den domnande strävar att vakna,
endast den djupast i mörker sjunkne
känner begär efter ljus.
Endast för den som prövat
sorgens förnedrande makt
tändes den ledande stjärnan.

(Gunnar Ekelöf)

5 kommentarer:

  1. Hej,

    underbart guldglansglänsande, formfulländade bokstäver med magiskt kombinatoriska egenskaper. Ändå kommer orden onödigt mödosamt ofta tycker jag - men fantastiskt vi kan via formläran begripligt gestalta oss själva och vår värld med endast orden och människan mognar med dem - eller är det tvärtom.
    Till poeter kommer ordet ofta nödvändigt lätt: speglar inre och yttre ting som förvandlar, förändrar allt - fast i begynnelser var inte ordet, ryckvis kom det med evolutionära små språng och dess blomstringstid ligger ännu i framtidens vagga - och där tappade jag det.

    " I poetens öga... ser orden ut som moln, plötsligt står de med glans
    eller fattigt grå
    på sin pappershimmel.
    När de kommer vet vi inte, de kan vara ljusa, lätta, pärlemorskimrande, de kan vara lysande som nattmoln, ord som vi skriver i väntan på
    Ordet,
    som genombryter allt
    och skingrar alla tvivel
    på en evigt blå himmel.

    Bo Setterlind
    Ord, 1964

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Thord för alla tänkvärda ord i din kommentar!
      Allt gott!

      Radera
  2. Så här i mörka december - finner jag precis de ord jag längtade efter här. Vilken tur och vilken glädje det är att du bjuder på så mycket fint och tänkvärt på din blogg. Tack Leonardo!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Inkan för att du så troget genom åren följt mina försök att samla lite substans bland allt distraherande brus som ständigt överöses oss.
      Allt gott till dig!

      Radera
  3. Så här i mörka december - finner jag precis de ord jag längtade efter här. Vilken tur och vilken glädje det är att du bjuder på så mycket fint och tänkvärt på din blogg. Tack Leonardo!

    SvaraRadera