Alltid på en söndag

I det sedda

I det sedda göms det alltid
     något mera,
mellan glömda gårdar mer än
     tystnad.
Öppnar jag en dörr finns där
     framför mig
någon som gått före på den
     hårda vägen -
i ett ensamt rum finns alltid
     något mera.
Det som var mest sorg var
     lyckans motpart,
mellan sten och sten fanns
     tysta samtal,
vårligt glimmande en höstlig
     död
där i mörkret, ljus och något
     mera.

(Bo Carpelan)

-----

Det oförklarliga ska man aldrig genast försöka förklara. Det är först senare som man kan förstå.

-----

Ett bundet tänkande kan aldrig vara sanningssökande.

-----

Var djärv och låt det namnlösa förbli namnlöst.

-----

När inkröktheten blir ett slutet system, är den total och opåverkbar.

-----

Ingen kan fly sig själv hur långt man än reser.

-----

Livet är en resa, inte en destination.

-----

Kloka personer är inte alltid tysta, men de vet när de ska vara det.

-----

Okunnigheten är ett mycket lugnt tillstånd, som inte kostar någon möda.

-----

När osäkerheten ökar i ett samhälle så sker det en flykt från ansvar, och den flykten får ofta ett institutionellt stöd.

-----

Kan vi inte förändra oss själva - vårt beteende och tankar - så kan vi inte förändra någonting alls.

-----

Det ska inte vara nödvändigt att ödmjuka sig för att förtjäna stöd, det är tillräckligt att lida.

-----

Utmaningar gör livet intressant, med det är kampen med att övervinna dem som gör livet meningsfullt.

-----

Själen blir färgad med samma färg som dina tankar.

-----

Vårt sätt att känna är vår enskilda egendom, vår egenart.

-----

Sanningen är inte alltid skönhet, men hungern efter den är det.

-----

Kan man gömma sig i templen för att undslippa livet?

-----

Det meningslösa - att försöka frigöra sig från sina präglingar. Allt man kan göra är att inse och acceptera att man är präglad.

-----

April och tystnad

Våren ligger öde.
Det sammetsmörka diket
krälar vid min sida
utan spegelbilder.

Det enda som lyser
är gula blommor.

Jag bärs i min skugga
som en fiol
i sin svarta låda.

Det enda jag vill säga
glimmar utom räckhåll
som silvret
hos pantlånaren.

(Tomas Tranströmer)