Alltid på en söndag

           Sittande under
dagjämningsmånen fylls jag
      av sorgsna tankar -
Vad hjälper det att hösten
    innesluter oss alla?

(Oe no Chisato, övers Shaza Matsushita och Per Erik Wahlund)

---------

Midsommaren avverkad, det stora vemodet rullar in. Mörkret ska smygande omfamna oss igen. De få sommardagarna, de som förtjänar namnet, är som dyrgripar som lätt glider oss ur händerna. De som har semester rusar från punkt A till punkt B för att hinna med så mycket som möjligt. Stressen, detta monster, släpper aldrig greppet om oss. Själv minner jag mig tillbaka då jag och barnbarnet hand i hand gav oss ut för att plocka blommor i omgivningen, Gör man sådant numera?

Varje år när juni närmar sig slutet grips vi av en känsla av att vi inte är helt förberedda på att året är halvvägs över och att solen nått sitt maximala läge över horisonten. Vi upplever det som om åren går allt snabbare och snabbare. I juni är naturen som vackrast med den fullmatade grönskan och fortfarande, om än i avtagande, fågelsång. Juni lär vara den månad som toppar självmordsstatistiken.

--------

Vid livets vägkant finns många vissnade blommor. Sköna, väldoftande blommor som en gång blommade ut i full fägring utan att någon såg dem.

--------

Om vi vågar står vi alltid vid gränsen till något nytt. En utmaning - att våga steget.

--------

Vilket värde har ett evigt liv? Ett liv utan spänningar, utan motsägelser, utan början och utan slut.

--------

De flesta ser inte sina verkliga problem och svårigheter. De är fullt upptagna med att upprätthålla sina livslögner och att finna livssurrogat. Allt för att inte bryta samman.

--------

Vad den ena uppskattar högt och rent betyder ingenting för den andre. Det som är livsinnehållet för den ena är nonsens för den andre.

--------

Det finns något som brukar benämnas "barndomens gjutformar". Hur många tänker verkligen på innebörden av detta uttryck? Att just forma något som är formlöst och inte kan göra motstånd, att forma det formlösa. Till vad?

---------

Att läsa skönlitteratur gör oss till bättre tänkare, skriver Tom Jacobs. Viket balsam för det krympande hörnet av kulturlandskapet.

---------

Man behöver inte nödvändigtvis delta i kanadensisk forsränning eller resa till Thailand för att känna att man lever. Marcel Proust kunde känna sig fullt levande när han låg i sin egen säng.

------

Vi lever i en tid då människan är andligt förslavad under den materiella konsumtionen. Och politikerna hejar på; vi måste öka konsumtionen för att få fart på tillväxten. Men blir vi lyckligare?