Söndag
Gräsmattan skimrar mellan äppelträdens grenar
Här finns trädgårdsstolar och vila
En morgonhustru serverar kaffe
Tvättkläder fladdrar över lupinerna
Färsk ligger morgontidningen på grusgången
Igelkotten Hubert tassar i strumplästen hem
Maskrosorna ger sig iväg genom söndagsfriden
Världen har öppnat sitt brev med förväntan
Och allting är som vore det stilla -
(Göran Tunström)
------
Vi uttrycker alltid våra tankar med hjälp av de ord vi har till hands. Eller, för att uttrycka min starka misstanke: vi har i varje ögonblick endast de tankar för vilka de ord finns till hands, som på ett ungefär kan uttrycka dem. (Carl-Göran Ekerwald)
------
Är det kanske helt enkelt så att vår hjärna trots allt inte förslår för att helt kunna fatta sin egen funktion. Och inte heller förmår att omfatta universums alla mysterier.
------
Livet är en tillfällig seger över de krafter som orsakar döden.
------
Vi är alla länkade bakåt i generationer med allt av vad det innebär. Finns det någon möjlighet att bli fri från det förflutna?
------
Arvet från barndomen försvinner inte bara för att vi bortse från det.
------
På listan över förlorare finns alla de som åker omkring i en Rolls Royce och är olyckliga. Ännu har ingen uppfunnit något som glänser så mycket att det kan kompensera förlusten av ett tillfredsställande liv.
------
Frihetens fruktansvärda börda är att den gör oss ansvariga för val som vi inte har fullständig, medveten kontroll över.
------
Tänkandet är ofta övervärderat. Det är viktigare att kunna se, att uppmärksamma.
------
Den som bekämpar en religion förstår den bättre än den som är likgiltig för den.
------
Alla sammanhang eller ramar skapas av tanken och kan därför fördärvas av tanken.
------
Midsommarnätter
Efter midnatt, himlen är redan vit:
mjuka moln kan inte stanna, tallarna
vajar från midjan, asparna väser.
Mitt hus,
dit jag når fram till slut, ser på mig
med blekheten hos en som är nära döden.
Jag måste få sova, jag fumlar med mörka gardiner,
tänker mig att väggarna blir genomskinliga,
muttrar om bara speglarna kunde bli svarta.
(Robin Fulton, övers. Tomas Tranströmer)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar