Alltid på en söndag

Nu brinner alla aspar som det rödaste blod.
Mitt hjärta, hvi sörjer du så illa?
Till sorg blev all min längtan, till svaghet allt mitt mod,
mina visors glada buller vare stilla.
Kom åter lilla sommarmö,
snart härjar frost, snart faller snö.
Då vilsnar dina vägar
och kindens rosor dö.

(Emil Hagström)

-----

Verkligheten är det som finns kvar, när du slutat att tro på den.

-----

Hus kan rivas, ord står kvar.

-----

Man kan se mycket bara genom att titta.

-----

Man måste vara två för att tala sanning - en som talar och en som lyssnar.

-----

Erfarenheten är det namn, som alla ger sina misstag.

-----

Vad konsten i själva verket speglar är icke livet utan betraktaren.

-----

Fruktan skapa sig alltid avgudar.

-----

En klassiker är något som alla önskar att de hade läst, men som ingen vill läsa.

-----

Man skrattar inte längre, man bara ler idag och våra nöjen gränsar till ledan.

-----

Den visaste är den som inte tror sig vara det.

-----

Om man överskrider rätta måttet kan det behagligaste bli det obehagligaste.

-----

Att tyst njuta av sitt eget sällskap, liksom en man som hämtar vatten ur sin brunn i månskenet.

-----

"Verkligheten är vad vi tar för att vara sant.
  Vad vi tror för att vara sant är det vi tror.
   Vad vi tror avgör vad vi tar för att vara sant,"

(David Bohm)

-----

Beskriv den människa som i glans
sitt släktes likdräkt sydde
tills Gud och Satan hand i hand
i ett förstört, förgiftat land
kring berg och backar flydde
för människan: askans konung.

(Harry Martinson, ur Aniara)

Alltid på en söndag

Jag stiger ur vagnen och spänner från mina hästar.
Jag vandrar till fots på de långa vägarna.
Höstvinden rasslar i det torra gräset.
Åt alla sidor ligger marken tom och bar.
Allting jag möter verkar så nytt och sällsamt,
som om det varslade att ålderdomen nalkas.
Blomstring och vissnande ha var sin årstid.
Senvunnen framgång får en bitter bismak.
Människans liv är inte hårt som sten och järn
och hon kan inte dryga ut det med en enda dag.
Plötsligt är hon borta i förvandlingarnas ström.
Rykte är den enda rikedom som varar.

(Mei Shing, tolkning Erik Blomberg)

-----

Att vara medveten om att man är okunnig är ett stort steg mot kunskap.

-----

Kunskapen är stolt över att den vet så mycket. Visdomen är ödmjuk därför att den inte vet mera.

-----

Fantasi är viktigare än kunskap. Kunskapen är begränsad medan fantasin omsluter hela världen.

-----

Vanan formar våra inre liv.

-----

Vi ser alla världen på olika sätt, ändå är det samma värld.

-----

Det som verkligen betyder något är den inre kraften.

-----

Du har bara ett liv. Hur vill du tillbringa det? Medvetet medvetande eller tassande försöka anpassa dig och leva som givare och slav till ett system?

-----

Vi vet inte vad frihet är förrän man försöker att slå den i bojor.

-----

Endast den mycket svagt sinnade vägrar att påverkas av litteratur och poesi.

-----

Poesi är målning som känns snarare än syns.

-----

Djupa rötter nås inte av frosten.

-----

Livet är något som pågår medan du är upptagen med att göra något annat.

-----

Vidskepelse är svaga själars religion.

-----

Vanan försonar oss med allt.

-----

Man kan se utan att iaktta.

-----

"Problemet med världen är att de intelligenta människorna är fulla av tvivel, medan de dumma är fulla av förtroende." (Charles Bukowski)

-----

Mörkrum

Septembernätters tysta mörkrum.

Nu börjar den stora framkallningen.
Gula löv viskar
runt våra döva skor.

Några brinnande dagar
när styrka övergår
i det sena trotsets skönhet.

Nu kan vi peta modfälldhetens tomma fröskal
ur anstaltens mugg.

Frö vinkar befriat i harens päls
och du bär ovetande
ett tistelfjun vid byxfållen.

Livet väsnas något
som alla däggdjurs barn
strax före insomnandet.

Selene springer och slår i lövdörrarna.
Lägger varsamt en slagbjörn
vid vinterns rena kudde.

(Margaretha Hernlund)

Alltid på en söndag

Endagsvarelser!
Vad är vårt vara? Vad vårt icke vara?
En skuggas dröm är människan.
Men faller en stråle av gudasänd glans på vår väg,
då vandrar vi i förklarat ljus,
och ljuvt blir livet.

(Pindaros, övers Emil Zilliacus)

-----

Den som vill förebrå en författare för otydlighet, borde först rannsaka sitt eget inre om detta är riktigt klart; i skymning är även en mycket tydlig skrift oläsbar.

-----

Inga stympare behandlas av människorna med större överseende än de profetiska.

-----

Så mycket älskar vi själens lugn, att vi tror på allt som blott har ett sken av sanning, och vi somnar in på moln.

-----

Med livet är det så att antingen kan du dricka det djupt eller bara låta det passera.

-----

Det mesta av livet passerar obemärkt.

-----

Ondskan är ofta starkare än tron.

-----

Ordning, struktur, tillit och sammanhållning är ingenting som uppstår av sig självt. Detta tar lång tid att bygga upp. Det hemska är att allt detta kan raseras på nolltid.

-----

Tänker vi inte längre kritiskt, blir vi lätt offer för manipulation.

-----

Tro är egentligen att inte våga ifrågasätta sina egna övertygelser.

-----

Om begreppet moral måste lagstiftas, hur djupt har då människan sjunkit?

-----

Man ska inte åka längre bort än att man kan gå tillbaka.

-----

Det värsta felet med våra tankar är att vi tror på något därför att vi vill att det ska finnas, och inte därför att vi har sett att det verkligen finns.

-----

Det finns människor som börjar leva när det är dags att sluta leva, eller rättare sagt, som har slutat leva innan de ens har börjat.

-----

Sanningen finns alltid. Det är bara lögnen som man hittar på.

-----

Det finns tider då allmänna meningen är den sämsta av meningar.

-----

Jag har vant mig vid att sova med öppna ögon,
En försiktighetsåtgärd - för att inte bli överraskad,
För att behålla kontrollen över världen
In i det sista.

Likt en fyr som, ovilligt att slockna om dagen,
Förtrollar havets horisont
Med sin förtvivlade blick.

Var snäll och slut
Mina ögonlock försiktigt då,
Det som skulle ses, har jag sett!
Dra varsamt ned dess fina gardiner
Över mina trötta ögon.

Jag hoppas att det sker så sent som möjligt,
En natt med många stjärnor
Och blommande akacior.

(Marin Sorescu, övers Dan Shafran)

Alltid på en söndag

Inledning till hösten

Sorlet av växande ljus
när löven faller och trädens armar
alltmer blir synliga.

Sorlet av röster
när skolorna öppnas för höstterminen
och mobbningens offer utses.

En skimmel står i skogsbrynet
vem rider bort på den?
svalorna flyttar för vintern
och längst upp i norr talas det redan
om isläggning.

En kvinna går till en bortglömd grav
den ingen längre sköter
där lägger hon tårlös ner resterna
av det som en gång var hennes liv.
Sorl skall öka, ljus ska växa
men hennes sorg skall ingen avtorka.

Och ingen resning skall ske i målet
angående människans vistelse
i frivilliga eller ofrivilliga fängelser.

Hur tomt av överbräddat ljus
det galna livet.

(Lennart Sjögren)

-----

Om september skrev Vilhelm Ekelund: September är månadernas månad. Det Epikurisk-Horatianska sinnestillståndet - en mild mognande soldag.

-----

Denna världen är en komedi för dem som tänker och en tragedi för dem som känner.

-----

Att älska sig själv är början till en livslång kärlekshistoria.

-----

En sökare är någon som ännu inte funnit något fäste.

-----

Att lära sig av erfarenheten är att lära sig av sina misstag.

-----

Det är bättre att bli hatad för vad du är, än att bli älskad för vad du inte är.

-----

Den som inte läser har ingen fördel över den som inte kan läsa.

-----

Fantasi är viktigare än kunskap, för kunskapen är begränsad medan fantasin är gränslös.

-----

För varje minut du är arg förlorar du sextio sekunder av lycka.

-----

Så länge vi läser är vi aldrig ensamma.

-----

Hur kan så många människor inte se vad som händer runt omkring dem?

-----

Lydnad är sprungen ur rädsla.

-----

Tystnaden är alltid vacker och en tyst person är alltid vackrare än den som talar.

-----

Prosa är promenader - poesin flyger.

-----

Det finns en slags melankolisk romantik i upplevelsen av att vara ensam. Jag tror att läsning är ett slags romantisk aktivitet av ensamhet. Bilden kompletteras av att du sitter uppkrupen någonstans en regnig dag och du läser mycket intensivt och engagerat i en värld som ingen kan se, eftersom den finns inne i ditt huvud. (Joyce Carol Oates)

-----

Höstbild

En sådan höstbild ser jag aldrig mer!
Allt håller andan. Allt i tyst förvar
tar jorden stilla mot, när träden ger
som tack igen det yppersta de har.

Bete dig värdigt som naturens gäst!
Låt henne ostörd visa vad hon kan,
ty när hon i dag bjuder oss till fest,
är solen ensam hennes skördeman.

(Friedrich Hebbel, övers Åke Lundqvist)