Nu brinner alla aspar som det rödaste blod.
Mitt hjärta, hvi sörjer du så illa?
Till sorg blev all min längtan, till svaghet allt mitt mod,
mina visors glada buller vare stilla.
Kom åter lilla sommarmö,
snart härjar frost, snart faller snö.
Då vilsnar dina vägar
och kindens rosor dö.
(Emil Hagström)
-----
Verkligheten är det som finns kvar, när du slutat att tro på den.
-----
Hus kan rivas, ord står kvar.
-----
Man kan se mycket bara genom att titta.
-----
Man måste vara två för att tala sanning - en som talar och en som lyssnar.
-----
Erfarenheten är det namn, som alla ger sina misstag.
-----
Vad konsten i själva verket speglar är icke livet utan betraktaren.
-----
Fruktan skapa sig alltid avgudar.
-----
En klassiker är något som alla önskar att de hade läst, men som ingen vill läsa.
-----
Man skrattar inte längre, man bara ler idag och våra nöjen gränsar till ledan.
-----
Den visaste är den som inte tror sig vara det.
-----
Om man överskrider rätta måttet kan det behagligaste bli det obehagligaste.
-----
Att tyst njuta av sitt eget sällskap, liksom en man som hämtar vatten ur sin brunn i månskenet.
-----
"Verkligheten är vad vi tar för att vara sant.
Vad vi tror för att vara sant är det vi tror.
Vad vi tror avgör vad vi tar för att vara sant,"
(David Bohm)
-----
Beskriv den människa som i glans
sitt släktes likdräkt sydde
tills Gud och Satan hand i hand
i ett förstört, förgiftat land
kring berg och backar flydde
för människan: askans konung.
(Harry Martinson, ur Aniara)
Roligt att se att du hittat en fin höstdikt av Emil Hagström!
SvaraRaderaInspirationen fick jag från din blogg och omnämnandet betr Emil Hagström Sällskapet.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera