Alltid på en söndag

Ordet är människans mäktigaste vapen.
Med ord kan man såra eller glädja
en människa för livet.
Såras man i strid och såret läks
syns det fortfarande, men det smärtar
inte längre som det ord
som en gång är uttalat.
Därför är ordet människans mäktigaste vapen.
(Asineq, grönländsk poet)

Under blommande
körsbärsgrenar är ingen
främling för andra.
(Issa)

----

Anna Kamineska (1920-1986) var en polsk poet, översättare, kritiker, mystiker och essäist. Ur hennes The Notebook, som innehåller noteringar från 1965-1972, och som är en rik källa att ösa ur, har jag hämtat ett litet urval:

Antingen jagar vi det förflutna eller så flyr vi in i framtiden och placerar hela vår förhoppning där. Men tro, hopp och kärlek måste mogna i nuet. Vi ignorerar tiden, slösar bort den, dödar den.

Kanske är det en nåd att få kasta av alla stöd och lära sig att gå själv, att leva vidare även utan trons gåva, i mörkret. Eftersom det är så vi måste se döden.

Det finns vackra, glänsande skalbaggar som lever av exkrementer.

Jag återvände/för att bekräfta/det finns inte någon återvändo.

Den dogmatiska säkerheten i otron/Och den ständiga osäkerheten i tron.

Att gömma sig i ålderdomen/Som att krypa in i en spricka i golvet.

Inget förtryck skulle väga tungt om inte det fanns de som är villiga att ge efter för det.

Jag letade efter ensamheten/Och den hittade mig.

Tror du att barnen från Jobs andra chans faktiskt kan vara lyckliga?

Av två visa män är den visast som säger minst.

Där din smärta är, där ligger också ditt hjärta.

Jag skriver inte poesi när jag vill, jag skriver när jag inte kan, när mitt struphuvud är översvämmat och min hals är stängd.

En viskning/Att tala viskande/Viska - som havet.

Musik lär oss tidens gång. Den lär värdet av ett ögonblick genom att ge det ögonblicket ett värde. Den är inte rädd för att gå.

Någonstans väntar oskrivna dikter, som ensamma sjöar som ingen ser.

Vi skapar evigheten av skrotad tid.

Tiden går fort, och sömn öppnar allt större klyftor i tiden. Tiden blir en andra kyrkogård, en kyrkogård i djupet av medvetandet.

Soluppgången observerades i en vattenpöl, en stor metafor.

----

På verklighetens område fordrar tänkandets sedlighet av oss, att vi icke hålla oss till vaga möjligheter utan alltid ge företräde åt det sannolikare. (Albert Lange)

Så länge de som styr världen, hänvisar till makter vilkas existens ingen kan bevisa, och vilkas förmodade natur motsägs av den vetenskap, som mänskligheten inrättat sitt liv efter, kommer det aldrig att finnas ett slut på de trojanska krigen. (Henrik Nordbrandt)