Summa sidvisningar

söndag 10 juni 2012

Alltid på en söndag

Så har jag ack! med glödande flit
i grund studerat filosofin
och medicinen, juristerit
och även, tyvärr, teologin
och står här nu nätt upp så klok.
(Ur Faust)

----

Han hade sett alla dessa åldrar, och visste hur overkligt korta de är. Kroppen öppnar sig alltid för något, hat eller kärlek. Och hela tiden denna känsla av hur fort vårt liv går. Och hur långsamt ridån går upp.
(Lars Gustafsson i "Sorgemusik för frimurare".)

----

Belinda Olsson har råkat i blåsväder och kritiseras av sina journalistkolleger efter en krönika i Aftonbladet. Det som är kontroversiellt är tydligen att Belinda Olsson framför ett par sanningar, som har de egenheterna att de  i dagens läge inte anses som politiskt korrekta.
"Det säger rätt mycket om debatten att jag blir kallad Sverigedemokrat" säger Belinda Olsson, och fortsätter:"Det kan gå väldigt snett om bara vi journalister får bestämma vad som är god ton. Jag tillhör dem som anser att allt ska upp på bordet. Även folk med inte helt rumsrena åsikter ska få vara med och debattera. Svenska journalister tycker det är jobbigt med islam.Journalistkåren är kollektivt livrädda för att trampa snett och bli rasister på kuppen. Därför väljer majoriteten att stå tysta."
Belinda Olssons avsikt med krönikan var att peka på den rädsla hon upplever förekommer hos många journalister. "Ta till exempel efter Uppdrag gransknings moskéjobb. Då var det inte många feministiska debattörer som yttrade sig. De var kanske rädda att trampa någon på tårna, eller för att inte vara lika insatta som de muslimska feministerna."

I ett näraliggande ämne skriver Johanna Andersson i sin krönika i G-P om att okunskapen om religion leder inte bara till sparsam rapportering och rena felaktigheter. Kanske mer besvärande är den ängslighet detta resulterar i. Bakom ängsligheten lurar oron för att uppfattas som intolerant och främlingsfientlig om man ställer kritiska frågor. Medan medier nu ägnar sig åt den politiskt riskfria årliga jakten på präster som dristar sig till att läsa fragment av en välsignelse under skolavslutningarna, är det tämligen tyst om de familjerådgivare som i Uppdrag granskning uppmanade misshandlade kvinnor att leva kvar i våldsrelationer. Hur ska vi välja om valet står mellan religion och jämlikhet? Och hur ska vi kunna välja klokt om de som ska rapportera och granska utvecklingen kan för lite?

----

Man får knappast intrycket av att unionsmedborgarnas valtrötthet bekymrar de ansvariga. Oberört åser de hur underlaget för deras legitimitet krymper. Det ligger nära till hands att förmoda att det till och med passar i deras planer, eftersom passivitet hos medborgarna är ett paradisiskt tillstånd för varje maktmedveten myndighet. Inte heller de deltagande nationella regeringarna har särskilt mycket att invända.
(Hans-Magnus Enzensberger i "Det mjuka monstret Bryssel".)

----

Det finns inget värre än aktiv dumhet. (Goethe)

----

Livet är en naken kamp mellan rädsla och lust och att rädslan hålls nere bara genom återkommande vågor av lust. Men lusten måste förstärkas genom förmågan att uppleva sig själv och denna förmågan är allt.
(Gornick)
 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar