Alltid på en söndag

Var tyst. I skogen slår en näktergal
så klart och lugnt som kvällen var hans bo
och stilla hänger aftonsolens strålar
sin väv av guld emellan träden. Varm och tyst
den gröna mossan glänser. O var stilla
stör ej de blida skuggorna
av hasselblad som vilar på din kind.
(Bengt Anderberg)

----

Tro är verkligen något att snacka om, skriver Lis Hellström Sveningson i G-P, efter att ha sett pjäsen "Trotagningar" på Folk-teatern. Och visst är det så, själv gör jag knappt något annat.

----

Vad händer när den personliga viljan sätts över förnuftsskälen? Blir det som Kirkegaard myntade "kommer förnuftet med aldrig så lite, bär det åt helvetet"?

----

Om den helige Basilius säger legenden att han gick så långt i ödmjukhet, att han till Guds ära avstod från bruket av sitt förstånd.

----

Inom verklighetens område fordrar tänkandets sedlighet av oss, att vi ej hålla oss till vaga möjligheter, utan alltid giva företrädet åt det sannolikare.(F A Lange)

----

När annihilationssystemet fullbordas, skall människan återgå till Sunda förnuftet och erfarenheten, som nu smädas.
Jag strävar av all makt mot den olyckan, så att intet ogräs må insmyga sig i Seminarium. De flesta prästämnen äro smittade, men de äro ock ofta okunniga åt ett annat håll. Av dem, som gå graden, eller gått, får jag stundom predikningar, dem jag icke förstår, icke ens de själva.
(Samuel Ödmann 1815)

----

Vad jag gjort för vår litteratur är högst obetydligt, knappt något. Ingen Philolog har mindre bröstat sig över lärdom än jag: Man arbetar sig fram på detta fält endast med att vidga kretsen av sin okunnighet.
(Samuel Ödmann 1815)

----

Jag ber dig, ha tålamod med allt olöst i ditt hjärta och försök att älska själva frågorna som vore de låsta rum eller
böcker skrivna på ett ovanligt främmande språk. Sök inte efter svaren som inte ges till dig nu, eftersom du inte skulle kunna leva med dem. Poängen är att leva med frågorna, så kanske någon dag i framtiden ges dig svaren utan att du märker det.
(Rainer Maria Rilke)

----

I radions morgonandakt i veckan hörde jag en muslimsk kvinna säga att slöjan och den heltäckande kroppsklädseln symboliserar kvinnans frihet och ingenting annat. Där fick vi som i vår okunnighet påstått att dessa klädesplagg är symboler för den muslimska kvinnans ofrihet.
Vidare utvecklade hon sitt resonemang med att Gud påbjuder att människan ständigt ska söka och tillägna sig kunskap. Och ju mer kunskap vi tillägnar oss desto närmare Gud kommer vi. Gud, som främst kännetecknas av en obeskrivbar barmhärtighet. Om kvinnan har rätt så skiljer sig väl här islam från kristendomen, där Kristus säger att de som inte kan tro på honom ska kastas i den eviga elden och där utsättas för obeskrivliga plågor i evigheters evighet. Helvetesläran är väl så långt från barmhärtighet som man kan komma.