Snön ligger kvar
De ensamma
svarta
grenarna
Alla moln samlas
Fördröjer allt evigt
och allt liv
allt annat
i människornas rike
Rakt upp för den
runda backen
där alla träden står
Allt som är
rörligt samlas
Allt som kan
börja
dras in.
(Ann Jäderlund)
------
Ögonblicket fångas inte genom de stora gesterna utan genom det långsamma insupandet av detaljer och avlägsna minnen.
------
Mysteriet med människans existens ligger inte bara i att överleva, utan att finna något att leva för. (Dostojevskij)
------
Dagens politiker är en överklass. De reser tillsammans, äter påkostade middagar med varandra. Och de är många i Europas största parlament och EU:s största regering. De bildar ett helt litet samhälle för sig själva, ett samhälle med en ordning och kultur som totalt skiljer sig från befolkningen i övrigt. Och det är befolkningen, undersåtarna, som betalar den dyra notan. Vad betalarna tycker och tänker ger den politiska överheten fullständigt f-n i.
------
Lögn är ingenting nytt i politiken. Man kan till och med hävda att den är en grundläggande del av politiken. Att säga otroliga saker på ett trovärdigt sätt är konsten att sälja drömmar av stoft. (Charles M Blow)
------
Annie Lööf säger att hon har Margaret Thatcher som politisk förebild. Det ligger nära till hands att undra om Annie Lööf verkligen läst om vad Thatcher stod för politiskt eller om hon inte förstått det. Ett av Thatchers mera framträdande drag var ju att hon medvetet sökte konfrontation före samförstånd.
-------
En bra läsare, en stor läsare, en aktiv och kreativ läsare är en som läser en bok flera gånger. Och jag ska säga dig varför, skriver Vladimir Nabokov. När vi läser en bok för första gången är själva processen att mödosamt flytta blicken från vänster till höger, rad efter rad, sida efter sida. Detta komplicerade fysiska arbete med boken är själva inlärningsprocessen i form av tid och rum, och om vad boken handlar om, står mellan oss och den konstnärliga uppskattningen. När vi tittar på en målning behöver vi inte flytta våra ögon på ett speciellt sätt för att tillgodogöra oss innehållet på bildens inslag av djup och utveckling. Elementet av tid är egentligen ingen faktor vid en första kontakt med en målning.
När vi läser en bok måste vi ha tid till att bekanta oss med den. Vi har inget fysiskt organ, som vi har ögat i fråga om en målning, som tar in helheten och sedan kan njuta av dess detaljer. Men vid en andra eller tredje, eller fjärde omläsningen kan vi på sätt och vis bete oss mot en bok på samma vis som vi gör mot en tavla. Men låt oss inte blanda ihop det fysiska ögat, ett fantastiskt mästerverk av evolutionen, med sinnet, ett ännu mer fantastiskt mästerverk. Sinnet är hjärnan, den övre delen av ryggraden, som borde vara det enda instrumentet som används vid läsning av en bok.
------
Om du vågar möta
din ensamhets smärta
ska din plåga bli stor.
Men din befrielse större.
Och du har funnit din uppgift.
Att leva.
söndag 27 januari 2013
söndag 20 januari 2013
Alltid på en söndag
Den knubbiga skogshästen skyndade fram
tätt omsvärmad av sina bjällror.
En slags klingande vinterkröning,
en allsång av gyllene mässing.
Tamburiniskt hoppande i skumpatakt
gjorde de hästen stolt.
Granarna tungt lastade med snö
lyfte upp vinterns rike
till bländande renhet.
Vägen gick snörökig
från trave till trave
i famnvedsgömmenas skog.
(Harry Martinson)
-------
Scanning av hjärnan visar att ju mer "utmanande" prosa eller poesi man läser desto högre elektrisk aktivitet i hjärnan kan påvisas. Denna "tändning" av sinnet visar sig vara längre än den normala aktiviteten och flyttar hjärnans kapacitet till en högre växel. Forskning visar också att i synnerhet läsning av poesi ökar aktiviteten i den högra hjärnhalvan, ett område med "självbiografiskt minne", som hjälper läsaren att reflektera över och ompröva sina egna erfarenheter i ljuset av vad de läst. Det verkar som om läsning av klassikerna ger mer bestående resultat än läsning av så kallade självhjälpsböcker. Professor Philip Davis säger att seriös litteratur fungerar som en raket-booster för hjärnan. Forskningen visar att kraften i litteraturen förmår att flytta mentala väggar och skapa nya tankar, former och anslutningar.
Kom alltid ihåg! Livet är för kort för att läsa dåliga böcker.
-------
Ett bra liv beror i huvudsak på immateriella saker, som kärlek, vänskap, skönhet och dygder som kapitalismen inte kan skapa eller som går att köpa för pengar. Har man ett tillräckligt minimum av materiella varor, beror inte det goda livet av att kunna köpa mera. Det kapitalistiska samhällets mål är att få oss att tro att ett gott liv kräver mycket mer än ett minimum av materiella ting. Kapitalismen vill få oss att tro att ett gott liv främst är en fråga om att ackumulera så många materiella ägodelar som möjligt.
Det ironiska är att när vi uppnått materiellt överflöd har kapitalismen lämnat oss oförmögna till att njuta av överflödet. Kapitalismen i sig själv innehåller ett drag av ekonomisk omättlighet, en inneboende strävan efter att öka produktionen och vinster utan gräns. Kapitalismens moral är bristfällig så till vida att den resulterar i girighet och begär som tar oss bort från det goda livet. Den omättlighet som uppstår ger en känsla av att oavsett hur mycket jag har, drivs jag av en önskan av att vilja ha än mer. Om jag blir rik nog för att tillfredsställa alla mina gamla önskningar, utvecklar jag ständigt nya. Kapitalismens oändliga behov av att sälja mer och mer möts av vårt behov av att köpa mer och mer.
Men inget av detta förmår att hålla den illasinnade Ledan borta. För stunden kan vi hålla Ledan borta genom att begrava oss i prylar som anses oumbärliga, men så fort minsta tillfälle gives är Ledans fula tryne åter. Konsumismen kan aldrig lösa våra problem.
Hur ska vi kunna skapa en human kapitalism, och är det över huvud taget möjligt? Kommunismen har ju visat sig oförmögen till att leva upp till kapitalismens motpol. Vad återstår? Kanske en moderniserad form av blandekonomin?
-------
Ungdomens timmar försvinner
Ett andetag är vi vuxna och vet
att sen kommer stapplande
mot oss ålderdomen, som varar, varar
en evighet.
(Dario Bellezza, tolkning Ragnar Strömberg)
tätt omsvärmad av sina bjällror.
En slags klingande vinterkröning,
en allsång av gyllene mässing.
Tamburiniskt hoppande i skumpatakt
gjorde de hästen stolt.
Granarna tungt lastade med snö
lyfte upp vinterns rike
till bländande renhet.
Vägen gick snörökig
från trave till trave
i famnvedsgömmenas skog.
(Harry Martinson)
-------
Scanning av hjärnan visar att ju mer "utmanande" prosa eller poesi man läser desto högre elektrisk aktivitet i hjärnan kan påvisas. Denna "tändning" av sinnet visar sig vara längre än den normala aktiviteten och flyttar hjärnans kapacitet till en högre växel. Forskning visar också att i synnerhet läsning av poesi ökar aktiviteten i den högra hjärnhalvan, ett område med "självbiografiskt minne", som hjälper läsaren att reflektera över och ompröva sina egna erfarenheter i ljuset av vad de läst. Det verkar som om läsning av klassikerna ger mer bestående resultat än läsning av så kallade självhjälpsböcker. Professor Philip Davis säger att seriös litteratur fungerar som en raket-booster för hjärnan. Forskningen visar att kraften i litteraturen förmår att flytta mentala väggar och skapa nya tankar, former och anslutningar.
Kom alltid ihåg! Livet är för kort för att läsa dåliga böcker.
-------
Ett bra liv beror i huvudsak på immateriella saker, som kärlek, vänskap, skönhet och dygder som kapitalismen inte kan skapa eller som går att köpa för pengar. Har man ett tillräckligt minimum av materiella varor, beror inte det goda livet av att kunna köpa mera. Det kapitalistiska samhällets mål är att få oss att tro att ett gott liv kräver mycket mer än ett minimum av materiella ting. Kapitalismen vill få oss att tro att ett gott liv främst är en fråga om att ackumulera så många materiella ägodelar som möjligt.
Det ironiska är att när vi uppnått materiellt överflöd har kapitalismen lämnat oss oförmögna till att njuta av överflödet. Kapitalismen i sig själv innehåller ett drag av ekonomisk omättlighet, en inneboende strävan efter att öka produktionen och vinster utan gräns. Kapitalismens moral är bristfällig så till vida att den resulterar i girighet och begär som tar oss bort från det goda livet. Den omättlighet som uppstår ger en känsla av att oavsett hur mycket jag har, drivs jag av en önskan av att vilja ha än mer. Om jag blir rik nog för att tillfredsställa alla mina gamla önskningar, utvecklar jag ständigt nya. Kapitalismens oändliga behov av att sälja mer och mer möts av vårt behov av att köpa mer och mer.
Men inget av detta förmår att hålla den illasinnade Ledan borta. För stunden kan vi hålla Ledan borta genom att begrava oss i prylar som anses oumbärliga, men så fort minsta tillfälle gives är Ledans fula tryne åter. Konsumismen kan aldrig lösa våra problem.
Hur ska vi kunna skapa en human kapitalism, och är det över huvud taget möjligt? Kommunismen har ju visat sig oförmögen till att leva upp till kapitalismens motpol. Vad återstår? Kanske en moderniserad form av blandekonomin?
-------
Ungdomens timmar försvinner
Ett andetag är vi vuxna och vet
att sen kommer stapplande
mot oss ålderdomen, som varar, varar
en evighet.
(Dario Bellezza, tolkning Ragnar Strömberg)
söndag 13 januari 2013
Alltid på en söndag
Var inte rädd.
Var inte rädd för stillheten.
Böj dig inte för dem
som stormar mot stillheten.
Var inte rädd för suset i den inre skogen.
för halvtonerna, kvartstonerna,
bortdöendet,
som kan vara en begynnelse...
Den inre skenbilden är inte lögnaktigare
än den yttre vrångbilden.
Inblick hjälper inte mot allt.
Grisen blir inte renare,
gåsen inte klokare,
åsnan inte fogligare,
men haren blir lite mindre harig
när den korsar det öppna fältet.
Försök!
Var inte rädd.
(Werner Aspenström)
-------
Vi fortsätter vår idétomma vandring mot framtiden och tänker tillbaka på den tiden när folk var så dumma att de tänkte på framtiden.
------
När kapitalismen nått sitt mål lämnar den oss med en förfärande tomhet - det materiella kan inte någonsin fylla våra andliga behov. Hur mycket av materiella tillgångar vi än överöses med återstår till slut endast känslan av otillfredsställelse.
------
Svensken är idag så politiskt korrekt att han ur en icke svensk synvinkel framstår som dum. Men allt bottnar nog i svenskens nedärvda respekt för auktoriteter. Och det kan givetvis kallas för dumhet.
------
De olika och pågående krigshandlingarna i vissa afrikanska länder har alla i grunden religiöst ursprung. Mord, våldtäkter, förtryck och allmän förstörelse utgör huvudingredienserna i dessa religiösa uppgörelser.
------
97 procent av Afghanistans BNP består av internationellt bistånd och främmande nationers militärverksamhet där. Under år 2014 kommer den utländska militära närvaron att upphöra, dvs Afghanistan kommer att bli helt beroende av internationellt bistånd. Kommer Karzais regering, som är djupt ansatt av korruption, att kunna administrera detta och samtidigt hålla de militanta och välbeväpnade islamistiska grupperingarna på mattan? Det finns anledning för att hysa oro inför den kommande utvecklingen.
------
Elie Wiesel: Om Gud är allsmäktig hade han kunnat förhindra Förintelsen. Om han inte kunde förhindra den är han maktlös och till ingen nytta. Om han hade kunnat förhindra den och valde att inte göra det är han ett monster.
------
Karen Armstrong: De av oss som haft bekymmer med religionen finner det befriande att slippa den Gud som terroriserat vår barndom.
En lidelsefull och hängiven ateism kan vara mer religiös än en trött och bristfällig teism.
En allsmäktig,allvetande tyrann är inte olik denna världens diktatorer som reducerar allt och alla till kuggar i ett maskineri som de själva kontrollerar. Den ateism som förkastar en sådan Gud gör det med rätta.
Gud är varken god, mäktig eller intelligent i någon begriplig mening. Vi kan inte ens hävda att Gud "existerar" eftersom vår uppfattning av existensen är alltför begränsad. Gud har reducerats till en projektionsyta för våra föreställningar om oss själva, religositet till något mysigt, kyrkan till en klubblokal. I ivern att göra religion tillgänglig och begriplig för alla har vårt religiösa språk tömts på innehåll, mystiken rationaliserats bort och det intellektuella prövande samtalet bannlysts. Religionens uppgift är inte att lösa problem - religionen hanterar mysterier.
Var inte rädd för stillheten.
Böj dig inte för dem
som stormar mot stillheten.
Var inte rädd för suset i den inre skogen.
för halvtonerna, kvartstonerna,
bortdöendet,
som kan vara en begynnelse...
Den inre skenbilden är inte lögnaktigare
än den yttre vrångbilden.
Inblick hjälper inte mot allt.
Grisen blir inte renare,
gåsen inte klokare,
åsnan inte fogligare,
men haren blir lite mindre harig
när den korsar det öppna fältet.
Försök!
Var inte rädd.
(Werner Aspenström)
-------
Vi fortsätter vår idétomma vandring mot framtiden och tänker tillbaka på den tiden när folk var så dumma att de tänkte på framtiden.
------
När kapitalismen nått sitt mål lämnar den oss med en förfärande tomhet - det materiella kan inte någonsin fylla våra andliga behov. Hur mycket av materiella tillgångar vi än överöses med återstår till slut endast känslan av otillfredsställelse.
------
Svensken är idag så politiskt korrekt att han ur en icke svensk synvinkel framstår som dum. Men allt bottnar nog i svenskens nedärvda respekt för auktoriteter. Och det kan givetvis kallas för dumhet.
------
De olika och pågående krigshandlingarna i vissa afrikanska länder har alla i grunden religiöst ursprung. Mord, våldtäkter, förtryck och allmän förstörelse utgör huvudingredienserna i dessa religiösa uppgörelser.
------
97 procent av Afghanistans BNP består av internationellt bistånd och främmande nationers militärverksamhet där. Under år 2014 kommer den utländska militära närvaron att upphöra, dvs Afghanistan kommer att bli helt beroende av internationellt bistånd. Kommer Karzais regering, som är djupt ansatt av korruption, att kunna administrera detta och samtidigt hålla de militanta och välbeväpnade islamistiska grupperingarna på mattan? Det finns anledning för att hysa oro inför den kommande utvecklingen.
------
Elie Wiesel: Om Gud är allsmäktig hade han kunnat förhindra Förintelsen. Om han inte kunde förhindra den är han maktlös och till ingen nytta. Om han hade kunnat förhindra den och valde att inte göra det är han ett monster.
------
Karen Armstrong: De av oss som haft bekymmer med religionen finner det befriande att slippa den Gud som terroriserat vår barndom.
En lidelsefull och hängiven ateism kan vara mer religiös än en trött och bristfällig teism.
En allsmäktig,allvetande tyrann är inte olik denna världens diktatorer som reducerar allt och alla till kuggar i ett maskineri som de själva kontrollerar. Den ateism som förkastar en sådan Gud gör det med rätta.
Gud är varken god, mäktig eller intelligent i någon begriplig mening. Vi kan inte ens hävda att Gud "existerar" eftersom vår uppfattning av existensen är alltför begränsad. Gud har reducerats till en projektionsyta för våra föreställningar om oss själva, religositet till något mysigt, kyrkan till en klubblokal. I ivern att göra religion tillgänglig och begriplig för alla har vårt religiösa språk tömts på innehåll, mystiken rationaliserats bort och det intellektuella prövande samtalet bannlysts. Religionens uppgift är inte att lösa problem - religionen hanterar mysterier.
söndag 6 januari 2013
Alltid på en söndag
En kylig, krympande kväll.
En hund som skäller, en hink som slamrar.
Du lyssnar.
Ett spindelnät som stramas åt av daggen.
En stilla bräddfull spann - en spegel
Som lockar den första stjärnan att darra.
Kor som vänder hemåt på den smala bygatan
Och virar sin varma andedräkt kring häckarna -
En levande mörk flod, en karavan av tunga stenar,
Mjölk som ospilld bärs hem.
"Månen!" ropar du plötsligt, "månen! månen!"
Månen har tagit ett steg tillbaka
Likt en konstnär som häpet stirrar på sitt verk
Som häpet pekar på honom.
(Ted Hughes, tolkning Werner Aspenström)
-----
I radion hörde jag ett reportage om Sydkorea och pensionärernas situation där. De pensionärer som har familj får tydligen inte någon pension alls och de utan familj får en statlig pension på motsvarande 700 svenska kronor i månaden. Traditionen i Sydkorea är att de gamla tas om hand och försörjs av familjen. Men detta fungerar allt sämre nu i det moderna Sydkorea där det blir allt vanligare att alla jobbar heltid och allt färre har tid och ork över för sina gamla. Statistiskt anses det att 45 procent av de gamla lever i fattigdom och inte sällan i ren misär. Detta i ett land som anses tillhöra "rikemansklubben". Det enda som staten bidrar med till de ensamstående gamlingarna som hamnat i fattigdomsträsket, är ett dagligt paket med en enkel måltid.
Det finns nu en växande frivilligrörelse bestående av volontärer, ofta själva friska pensionärer, som ägnar sig åt att bedriva hjälpverksamhet bland de avsidestagna åldringarna. I reportaget fick man möta en svårt handikappad 80-årig kvinna vars enda ljuspunkt i tillvaron var ett besök i vecka av en volontär.
Man brukar säga att hur ett samhälle behandlar sina åldringar är ett mått på samhällets humanitet och människosyn. I så fall verkar Sydkorea står ganska lågt på den skalan.
Men vi ska kanske inte förhäva oss i Sverige heller. Har en känsla av att en växande skara av ensamma och sjuka åldringar lätt hamnar utanför samhällsgemenskapen även här, inte minst genom att det knapras allt mer på den samhälleliga omsorgen.
------
Historielösheten är vår värsta fiende, och det gäller i högre eller lägre utsträckning beroende på vilket område man talar om.
------
Vi måste lära oss att det verkligt värdefulla är tid, inte pengar. Tid att vara tillsammans med barnen, att ha tid för att samtala inom familjen och med vänner. Att få tid till att leva mer och arbeta så lite som möjligt.
------
Så kallat "positivt tänkande" dvs försöken att övertyga dig själv med att det kommer att gå bra, har den avigsidan att det förstärker tron på att det skulle vara helt fruktansvärt om det inte gjorde det.
------
Nog är det sant att barndomen aldrig tar slut. Den mattas bara av. Den ligger som ett sjok i varje vuxen människa, för ingen är färdig nog. Ibland tränger den igenom, i obönhörliga besked, i plågsamma, smärtsamma slut, i darrande röster på andra sidan telefonen. Låt oss krypa ihop i fosterställning då. Låt oss sträcka oss i vårt inre efter de varma armar som en gång hållit om. Gripa efter det trygga som vilar där, nakna och självande. Att vara barn är ju att inte ha ord för vad som händer. Det vackra bara sker, utan några förklaringar, och är så vackert då. Det onda gör så ont, går inte att ursäkta utan är allomfattande och oförklarligt. Det är en ordlös tillvaro. Det är att få vara hudlös inför världen. Och det slutar vi aldrig vara.
(Olivia Bergdahl i G-P)
------
Så länge vi lever i mörkret är vi inte upplysta.
En hund som skäller, en hink som slamrar.
Du lyssnar.
Ett spindelnät som stramas åt av daggen.
En stilla bräddfull spann - en spegel
Som lockar den första stjärnan att darra.
Kor som vänder hemåt på den smala bygatan
Och virar sin varma andedräkt kring häckarna -
En levande mörk flod, en karavan av tunga stenar,
Mjölk som ospilld bärs hem.
"Månen!" ropar du plötsligt, "månen! månen!"
Månen har tagit ett steg tillbaka
Likt en konstnär som häpet stirrar på sitt verk
Som häpet pekar på honom.
(Ted Hughes, tolkning Werner Aspenström)
-----
I radion hörde jag ett reportage om Sydkorea och pensionärernas situation där. De pensionärer som har familj får tydligen inte någon pension alls och de utan familj får en statlig pension på motsvarande 700 svenska kronor i månaden. Traditionen i Sydkorea är att de gamla tas om hand och försörjs av familjen. Men detta fungerar allt sämre nu i det moderna Sydkorea där det blir allt vanligare att alla jobbar heltid och allt färre har tid och ork över för sina gamla. Statistiskt anses det att 45 procent av de gamla lever i fattigdom och inte sällan i ren misär. Detta i ett land som anses tillhöra "rikemansklubben". Det enda som staten bidrar med till de ensamstående gamlingarna som hamnat i fattigdomsträsket, är ett dagligt paket med en enkel måltid.
Det finns nu en växande frivilligrörelse bestående av volontärer, ofta själva friska pensionärer, som ägnar sig åt att bedriva hjälpverksamhet bland de avsidestagna åldringarna. I reportaget fick man möta en svårt handikappad 80-årig kvinna vars enda ljuspunkt i tillvaron var ett besök i vecka av en volontär.
Man brukar säga att hur ett samhälle behandlar sina åldringar är ett mått på samhällets humanitet och människosyn. I så fall verkar Sydkorea står ganska lågt på den skalan.
Men vi ska kanske inte förhäva oss i Sverige heller. Har en känsla av att en växande skara av ensamma och sjuka åldringar lätt hamnar utanför samhällsgemenskapen även här, inte minst genom att det knapras allt mer på den samhälleliga omsorgen.
------
Historielösheten är vår värsta fiende, och det gäller i högre eller lägre utsträckning beroende på vilket område man talar om.
------
Vi måste lära oss att det verkligt värdefulla är tid, inte pengar. Tid att vara tillsammans med barnen, att ha tid för att samtala inom familjen och med vänner. Att få tid till att leva mer och arbeta så lite som möjligt.
------
Så kallat "positivt tänkande" dvs försöken att övertyga dig själv med att det kommer att gå bra, har den avigsidan att det förstärker tron på att det skulle vara helt fruktansvärt om det inte gjorde det.
------
Nog är det sant att barndomen aldrig tar slut. Den mattas bara av. Den ligger som ett sjok i varje vuxen människa, för ingen är färdig nog. Ibland tränger den igenom, i obönhörliga besked, i plågsamma, smärtsamma slut, i darrande röster på andra sidan telefonen. Låt oss krypa ihop i fosterställning då. Låt oss sträcka oss i vårt inre efter de varma armar som en gång hållit om. Gripa efter det trygga som vilar där, nakna och självande. Att vara barn är ju att inte ha ord för vad som händer. Det vackra bara sker, utan några förklaringar, och är så vackert då. Det onda gör så ont, går inte att ursäkta utan är allomfattande och oförklarligt. Det är en ordlös tillvaro. Det är att få vara hudlös inför världen. Och det slutar vi aldrig vara.
(Olivia Bergdahl i G-P)
------
Så länge vi lever i mörkret är vi inte upplysta.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)