Varpå känner man den goda boken? Bl a därpå att man blir delaktig av skribentens egen glädje vid sitt arbete. Den egentliga tråkigheten ligger, mycket riktigt, i glädjelösheten. Ty det andligas innersta väsen är glädje.
Vilket slöseri med tid, kraft, syn att vilja se genom en skum, nersmutsad ruta, när det finns en klar bredvid.! Endast läsa de storstilta böckerna -: så bevarar du din själ och din syn frisk.
(Vilhelm Ekelund)
Det är vad fiktion är till för. Det är för att få till sanningen när sanningen inte är tillräcklig för sanningen.
(Tim Ó Brien)
----
Som ett lästips för regniga sommardagar kan rekommenderas "Presidentskan" av Leopoldo Alas Clarin, en mastodontroman på närmare 700 sidor. Ett myllrande persongalleri grupperar sig kring bokens centralfigurer, Domprosten och Presidentskan. Vi får möta de mest disparata livshållningar, dock alla präglade av låghet, småskurenhet, avund, hyckleri och samvetslöst utnyttjande. Handlingen skrider framåt mellan roliga infall och utdragna beskrivningar som kanske utgör bokens enda svaga sida för en modern läsare. Just omfånget var en kritik som ställdes mot romanen redan från början, men någon skrev att om någon hade bett honom att plocka bort det överflödiga skulle han inte ha klarat uppgiften.
Clarin dyker ner till människans grumligaste djup. Han tillämpar Zolas naturalism och Flauberts sobra realism på ett personligt och och urspanskt sätt. Clarin går igenom det spanska samhällets alla orimligheter och konflikter och återger dem naket för läsaren. Man njuter av hans till bristningsgränsen rika iakttagelser och briljanta sarkasmer.
Bortom alla sociala och kulturella referenser framstår Presidentskan som en storartad studie i människans dragning till korruption och självplågeri. Clarin avslöjar människornas ynklighet på ett sätt att man nästan skäms att själv vara människa och man börjar längta till djurriket.
Peter Landelius översättning är i sig en imponerande prestation där han åstadkommit en inspirerad omgestaltning som gör Clarins text full rättvisa.
----
Arvo Pärt - musik som inte behöver analyseras, det räcker så väl med att bara lyssna.. Stillhet och meditation.
Pärt själv menar att musiken har ett grundläggande syfte - att förmedla andlig kraft.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar